Är 5G farligt? Strålning och nät – vad säger forskningen

Kort svar: Nej – 5G är inte farligt enligt de myndigheter som har ansvaret för frågan. Strålsäkerhetsmyndigheten gör den samlade bedömningen att det inte finns någon strålskyddsmässig grund för att avstå från att införa 5G, förutsatt att mobiloperatörerna säkerställer att referensvärdena inte överskrids på platser där människor vistas (källa: Strålsäkerhetsmyndigheten). 5G använder radiovågor på samma sätt som 4G och 3G gjorde – det är ingen ny sorts strålning.

Vad är det egentligen som strålar?

5G överför information trådlöst med radiovågor, precis som tidigare generationers mobilnät (källa: Strålsäkerhetsmyndigheten). Radiovågor är en form av elektromagnetiska fält, och här är skillnaden som är lätt att missa: de är icke-joniserande. Det betyder att de är för svaga för att bryta kemiska bindningar och därmed för svaga för att till exempel skada arvsmassan i kroppens celler (källa: Forskning & Framsteg, Karolinska Institutet).

Det är just den här gränsen som skiljer radiovågor från den sortens strålning de flesta är oroliga för. Röntgen och radioaktivitet är joniserande strålning, kraftfull nog att slå loss elektroner och skada celler. Radiovågor från en mobil eller en mast hör inte till den kategorin. Den del av energin som kroppen tar upp omvandlas i stället till en liten mängd värme, och de gränsvärden som finns är satta bland annat för att hålla den uppvärmningen långt under skadlig nivå (källa: Forskning & Framsteg).

Men 5G använder ju högre frekvenser – betyder det mer strålning?

Det är en av de vanligaste missuppfattningarna. Att en frekvens är högre betyder att våglängden är kortare – det säger ingenting om att exponeringen skulle vara högre (källa: Forskning & Framsteg). Radiovågor med högre frekvens absorberas dessutom mer ytligt i kroppen, alltså närmare hudytan, snarare än djupare in (källa: Strålsäkerhetsmyndigheten).

I praktiken har teknikutvecklingen gått åt motsatt håll mot vad många tror. Den radiofrekventa exponeringen är i dag betydligt lägre än den var från äldre mobilgenerationer. En gammal 2G-telefon gav till exempel högre exponering än dagens 3G-, 4G- och 5G-telefoner (källa: Karolinska Institutet, Forskning & Framsteg). Vill du förstå hur de olika frekvensbanden hänger ihop med täckning och fart har vi gått igenom det i frekvensbanden i de svenska mobilnäten.

Vad säger Strålsäkerhetsmyndigheten och forskningen?

Strålsäkerhetsmyndighetens (SSM) slutsats är tydlig: så länge exponeringen håller sig under referensvärdena är det mycket osannolikt att radiovågor från 5G leder till hälsoeffekter (källa: SSM, Forskning & Framsteg). Myndigheten utvärderar löpande forskningen, mäter radiovågor och gör riskbedömningar – och har hämtat in underlag från både mobilindustrin, forskare och intresseorganisationer i sitt arbete (källa: SSM).

Inom EU är skyddet rejält tilltaget. Gränsen för allmänhetens exponering är satt minst 50 gånger lägre än vad de internationella vetenskapliga rekommendationerna anger som tröskel (källa: EU-kommissionen). Det finns med andra ord en stor säkerhetsmarginal inbyggd i reglerna. Det florerar påståenden om att 5G skulle vara skadligt, men det finns i dag inga vetenskapliga bevis som stöder dem (källa: SVT Nyheter, Internetkunskap).

Är det farligt att bo nära en 5G-mast?

Nej, inte enligt SSM:s mätningar och bedömningar. En basstation sänder och tar emot radiovågor, men den som vistas på allmän plats utsätts för mycket låga nivåer, och det finns inga vetenskapligt grundade misstankar om att så låga nivåer innebär några hälsorisker (källa: SSM).

Två saker är värda att känna till om hur en antenn faktiskt strålar. För det första är strålningen bara stark åt det håll antennen är riktad – bakom, under eller över antennen är den svag, även på nära håll. För det andra avtar styrkan mycket snabbt med avståndet. För de flesta antenner kan referensvärdet bara överskridas på någon eller några meters avstånd, rakt framför antennen och vid maximal belastning (källa: SSM). Eftersom antenner normalt sitter på master, tak eller högt upp på fasader hamnar du sällan i det läget. SSM:s mätningar visar att nivån i vanlig miljö oftast ligger någonstans mellan en hundratusendel och en hundradel av referensvärdet (källa: SSM).

SAR-värde – vad är det och spelar det roll?

När oron handlar om själva telefonen är det SAR-värdet man pratar om. SAR (Specific Absorption Rate) berättar hur mycket av radiovågornas energi som kroppen tar upp i det område som exponeras mest. Du hittar telefonens SAR-värde i manualen (källa: SSM).

Gränsvärdet för mobiltelefoner är 2 watt per kilogram kroppsvävnad, och alla mobiler som säljs inom EU ska ligga under det. Gränsen är satt på en nivå långt under där det finns säkerställda hälsorisker (källa: SSM). En viktig detalj: värdet mäts när telefonen sänder med högsta styrka, vilket är ganska ovanligt i vardagen. Har du god täckning sänder mobilen med betydligt lägre styrka (källa: SSM). Det är alltså täckningen där du befinner dig som påverkar mest – och vill du veta vilket nät som ligger bäst till har vi sammanställt det i bästa nätet 2026.

Vill du ändå hålla nere din exponering?

Behovet finns inte enligt myndigheterna, men det är förstås ditt val. Den mesta exponeringen kommer från själva telefonen när den hålls mot huvudet, inte från master eller wifi (källa: Forskning & Framsteg). Några enkla vanor minskar den biten utan att du behöver ändra ditt abonnemang eller nät:

• Använd handsfree eller högtalare vid längre samtal, så att telefonen inte ligger mot huvudet.
• Ring helst där du har god täckning – då sänder mobilen med lägre styrka (källa: SSM).
• Håll telefonen en bit från kroppen när du surfar, eftersom upptagen energi ökar ju närmare kroppen den är (källa: SSM).

Vill du jämföra själva näten i stället för att grubbla på strålning kan du börja med vår genomgång av vilket nät som täcker bäst eller läsa om 3,5 GHz-bandet som ger 5G sin fart i städerna.